För styrelser att ha koll på:

CSRD, eller Corporate Sustainability Reporting Directive, är en ny och betydligt tuffare version av det tidigare direktivet om hållbarhetsrapportering, kallat Non-Financial Reporting Directive (NFRD). Målet är att det nya regelverket ska ersätta dagens uppsjö av olika hållbarhetsstandarder och öka jämförbarheten.

Till skillnad mot den mer övergripande taxonomin, som mer eller mindre påverka hela näringslivet, riktar CSRD in sig på de ungefär 2 000 svenska företag som hållbarhetsredovisar. Samt en ny grupp med mindre noterade företag, som tvingas börja.

I korthet handlar det om tre förändringar:

• Fler måste rapportera. Tidigare behövde endast bolag med fler än 500 anställda hållbarhetsrapportera (i Sverige har gränsen legat på 250 anställda) men nu ska samtliga större och samtliga noterade bolag inom EU omfattas.

• Krav på tredjepartsgranskning. En revisor ska godkänna hållbarhetsrapporteringen, som nu dessutom blir en integrerad del av årsredovisningen.

• Gemensamma standarder. Istället för att som tidigare relativt fritt kunna utforma sin hållbarhetsredovisning sätter CSRD stränga regler kring vilken information som ska redovisas – och hur.

En stor skillnad jämfört med tidigare är att bolagen i och med direktivet inte bara förväntas kartlägga sin egen påverkan på hållbarhetsområdet utan även hur exempelvis klimatförändringar kan slå mot den egna affären, så kallad dubbel väsentlighetsanalys.

Det räcker alltså inte för ett bolag att redovisa sina utsläpp utan man måste också analysera hur verksamhet och tillgångar påverkas av faktorer som stigande havsnivåer eller extremväder.

Små- och medelstora noterade bolag kommer ha lite längre tid på sig innan de kommer avkrävas rapportering. För dem gäller regelverket först från och med räkneskapsåret 2026 medan de stora omfattas redan 2023. Indirekt kan dock även de mindre bolagen påverkas redan om ett år.

Storföretag har mer detaljerade krav på sig. Men för att de ska kunna rapportera måste de veta hur det se ut bland underleverantörerna. Det är många fler små och medelstora företag som kommer påverkas därigenom.

Med taxonomin får vi ett verktyg för att styra mot EU:s miljömål. Företag ska nu det första året rapportera så kallad ”eligibility”, eller inkludering. Det betyder att företag från årsskiftet 2021/2022 måste rapportera hur stor andel av omsättningen under 2021 som faller under ramen för taxonomiaktiviteter. Från och med 2023 ska företag redovisa i vilken utsträckning deras verksamheter ligger i linje med taxonomin.

(text saxat ur Dagens Industri)